Lîle Moris finn plase premie parmi bann pei Lafrik avek pli o mwayenn IQ (quotient intellectuel), dapre enn nouvo klasman pibliye par The African Exponent. Sa rapor-la baze lor bann done sorti World Population Review ek lor resers Richard Lynn ek David Becker dan zot liv The Intelligence of Nations.
Sa klasman-la, ki examinn IQ mwayenn nasional lor kontinan Lafrik, montré kouma bann sistem ledikasyon diferan, bann kiltir diferan ek eritaj istorik ena enn gran linflians lor devlopman entelektiel bann pei. Malgre ki li enn ti pei, Moris pe diriz kontinan avek enn IQ mwayenn 86.56.
Bann eksper dir se gras a enn bon sistem ledikasyon multikiltirel, enn o to alfabetizasyon, demokrasi, ek enn melanz kiltir franse, indyin, afrikin ek sinwa ki Moris reysi fer sa performans-la. Moris ena enn to iniversite bien o ek atraktiv pou etidyan etranze. Bann zenn Morisien kontinie bril dan konpetision akademik enternasyonal, ki plis amelyor repitasion entelektiel lil-la.
Bann pei Lafrik di Norr osi pe fer bien, avek Libie dan 2em plas (IQ 80.92) ek Tunizi dan 3em plas (IQ 79.22). Sa rezilta-la montre bann tradision entelektiel bien fondé ek reform ledikatif ki baze lor sivilizasion ansien ek devlopman modern.
Sesel dan 6em plas (IQ 78.76), gras a enn bon sistem ledikatif, enn lindex devlopman imen o, ek eritaj kolon franse ek britanik. Madagaskar dan 9em plas (IQ 76.79), mem si ena difikilte avek lenfrastriktir, so sistem ledikatif influense par model Franse kontinie amelyore. Latansion lor litir ek ledikasyon kominoter fer li gagn sa nivo-la.
Sa rapor-la montre ki entelizans enn pei pa zis depann lor so larises ekonomik ou kantite dimoun.